De sju elementen
Digital Storytelling består av sju element som utgör grunden i skapandet av historien som ska berättas, men de ger också en beskrivning på innehållet i konceptet. Filmerna kan använda narrativa konstformer som poesi, berättande, film eller fiktion, men det finns inga regler om vad som är rätt eller fel.
Budskapet. Första elementet handlar om att berättelsen ska ha en poäng, ett budskap eller ett meddelande som berättaren vill förmedla med sin historia.
Dramaturgin. Andra elementet behandlar frågan om dramatik och handlar om att en bra historia ska bygga upp en spänning som gör att vi sitter kvar till slutet av den. Historien ska i början etablera ett begär som vi måste få tillfredsställt i slutet av berättelsen.
Känslan. Tredje elementet tar upp det känslomässiga innehållet. Om en berättelse gör oss emotionellt berörda kan vi lättare ta till oss budskapet och leva oss in i historien. Historien ska skapa igenkänning som gör åskådaren berörd.
Rösten eller språket. Berättarens röst påverkar på samma sätt som språket i berättelsens text påverkar. Med hjälp av rösten och språket på texten kan företaget förmedla ett betydelsefullt budskap och närhet till publiken.
Illustrationer. Femte elementet är kraften hos en ljudillustration eller bildillustration, vilket innebär att musik eller bild kan påverka människans varseblivning av intryck. Musik kan enkelt ge stämning åt en film och bilder skapar känslor.
Upplägg. Sjätte elementet handlar om disposition. Digitalt historieberättande är framför allt ett visuellt medium och med den digitala tekniken kan företaget laborera mycket med det visuella och det auditiva.
Rytm och tempo. Sjunde elementet tar upp tempot och det som kanske är det viktigaste bakom framgångsrikt historieberättande; rytmen. Rytmen och tempot i en historia eller berättelse avgör till stor del om man kan hålla publikens intresse vid liv. Vid ett för lågt tempo tröttnar publiken och avbryter filmen.

Digital Storytelling kan användas i många olika sammanhang. På webbsajten, i mobiltelefonen, på mässan, i konferensrummet, hemma i vardagsrummet. Till kunder, agenter, återförsäljare och till medarbetare lokalt och världen över. Rörliga bilder lockar och engagerar, vilket enkelt kan höja klickfrekvensen på e-postutskick. Berättelsen är det enda som inte har ändrat sig – en bra berättelse håller och kommunicerar. En dålig faller platt till marken.

Inom Storytelling för upplevelsebranschen koncentreras det främst på Värderingsberättelsen – Skapelseberättelsen, Kundberättelsen och Kunskapsberättelsen, men beroende vad det är för företag och vilken målgrupp de har läggs betydelsen olika. Att för ett företag använda sig av Storytelling i upplevelseindustrin passar utmärkt i en tid när det ofta handlar om att tillfredsställa kundernas egenutveckling och självförverkligande. En välkonstruerad story ger förtaget en stark identitet och lockar kunder. Men storyn har också ett viktigt internt syfte för att stärka vi-känslan och kulturen eller skapa utseende på lokalen och miljöer.

Alla företag, oavsett livstid, är beroende av sina kunder, vilket gör att företagen strävar efter kundnöjdhet och återkommande affärer och för att upprätthålla en hög nivå av kundtillfredsställe. Därför är det nödvändigt för företag att utveckla produkter och tjänster så att kunderna finner dem attraktiva. Som nyföretagare är detta särskilt viktig då det innan inte finns en ett välkänt varumärke för kunder att relatera till. Det är här Storytelling kan verka som ett mycket attraktivt marknadsföringsgrepp eftersom många nystartade företag kan ha problem med att särskilja sin tjänst eller produkt från konkurrenten. Budskapet kan bestå av en insikt över företagets produkter och tjänster såväl som dess värderingar eftersom att förmedla något genom en berättelse, vilket med fördel kan användas som en viktig grundsten för företagets organisations- och marknadsföringsfilosofi. Anledningen till varför nystartade företag bör använda sig av Storytelling är därför flera;
Storytelling behöver inte kosta pengar, vilket är mycket kostnadseffektivt, vilket i uppstarten av företaget kan vara avgörande för nystartade företag med begränsade ekonomiska resurser.
Skapar en kundnöjdhet då kunder vet vad de ska vänta från företaget, trots att företaget är nystartat.
Möjlighet till differentiering från konkurrenterna samt uppmärksamhet till företaget.
Genom en historia kan företag erbjuda värden för kunder och anställda i en effektiv, trovärdig och tilltalande form.
Storytelling är ett mycket kreativt arbetsredskap som på ett och lättförståligt sätt enkelt kan appliceras på ett företag oavsett bransch och storlek.

Tips på hur ett nyetablerat företag bör göra för att använda sig av Storytelling:
Hitta en historia som symboliserar företaget. Kan nyföretagaren hitta denna historia, i sig själv eller i företagets skapelse, kan företaget på ett enkelt sätt utmärka sig och tjäna konkurrensfördelar. Historien måste vara väl genomarbetad och prägla hela organisationen så att den på ett trovärdigt sätt kan föras vidare ut i omvärlden.
Finns ingen historia som du anser är tillräckligt belysande kan företagaren med fördel bygga en historia kring människan bakom företaget så att dina värderingar, egenskaper och visioner kan prägla organisationen och spridas till kunder samt övriga externa intressenter. Viktigast är att kärnan i historien är stämmer överens med verkligheten, så att produktens budskap inte förändras även om berättelsen på något sätt gör det.
Nystartade företag bör välja en varumärkesberättelse framför en reklamberättelse, då den sistnämnda innebär en betydligt högre kostnad. En varumärkesberättelse styrker också hela företaget och eftersom de flesta företag under sin etablering byter inriktning kan samma historia användas, trots att produkten eller tjänsten byts ut.
Trovärdigheten och även samförståndet med företaget är avgörande för om en person kommer att attraheras av en historia eller inte.  Sann eller fiktiv är oftast inte lika viktigt.

Det förekommer huvudsakligen fyra olika typer av berättelser som tillämpas i affärsvärlden då marknadsföringen riktar sig till externa intressenter och varumärkesbyggande.
· Varumärkesberättelsen – Avser att etablera, stärka eller förändra ett varumärke. En historia kan höja en produkts eller tjänsts värde och konkurrenskraft i större utsträckning än vad till exempel en prissänkning kan göra. Det är viktigt att företaget verkligen lever upp till de standards som satts på varumärket. Effekten av ett starkt varumärke förväntas bli att kunden rekommenderar det till sin omgivning.
· Reklamberättelsen – Innebär vanligt förekommande historier som syftar till att marknadsföra en produkt, tjänst eller ett företag. Reklamen har under alla tider använt Storytelling som ett verktyg för att tillföra produkter och tjänster ett positivt värde. Under senare år har Storytelling haft en allt mer avgörande roll för hur företagen når ut till sina kunder, vilka i sin tur förhoppningsvis sprider historien vidare. En sådan berättelse kan bidra med betydande konkurrensfördelar då kunder i allmänhet lyssnar mer till sina vänner och bekantar än på paketerad reklam.  Vidare besitter en bra historia den fördelen att den bidrar till samtal och diskussioner som lätt kan involvera många människor.  · Konsumentberättelsen – Används främst för att förstå och förutse kundbehov. Genom att vara lyhörd för konsumentberättelser är det lättare att möta kunden och dess önskemål.
· Samhällsberättelsen – Syftar till att stärka eller förändra samhällets uppfattning om till exempel ett företag eller annan verksamhet. Det kan till exempel handla om hur ett företag ställer sig i frågor kring klimathotet.
Det räcker emellertid inte att en historia klassas som bra för att den bli framgångsrik i ett externt marknadsföringssyfte. Historien måste även kunna uppfylla företagets syfte, därför måste det klargöras vilket förhållande, segment och målgrupp som företaget vill nå med hjälp av Storytelling. Ytterligare en aspekt av stor betydelse är sanningshalten i historian som företaget vill förmedla till sina kunder. Det är inte meningen av kunden ska känna sig lurad, men historien behöver nödvändigtvis inte till alla detaljer vara sann. Det är dock svårt att avgöra var gränsen går för huruvida en historia är sann eller inte. Viktigast är att kärnan i historien är stämmer överens med verkligheten så att budskapet från produkten inte förändras, även om berättelsen på något sätt gör det. Historien måste vara väl genomarbetad och prägla hela organisationen så att den på ett trovärdigt sätt kan föras vidare ut till omvärlden. Just trovärdigheten och även samförstånd med företaget är avgörande för hur en, och om en person, kommer att attraheras av en historia eller inte, om den är sann eller fiktiv är oftast inte lika viktigt.

Corporate Storytelling ses ofta som ett strategiskt verktyg, för företag i att använda i sin marknadsföring, både intern och externt. Anledningen till att företag rekommenderas att använda sig av just Storytelling och inte enbart traditionell marknadsföring är flera;
Storytelling behöver inte kosta pengar, vilket är mycket kostnadseffektivt
Möjlighet till differentiering från konkurrenterna och det ger uppmärksamhet till företaget
Genom en historia kan företag erbjuda mervärden för kunder och anställda i en effektiv, trovärdig och tilltalande form
Storytelling är ett mycket kreativt arbetsredskap som på ett och lättförståligt sätt enkelt kan appliceras på ett företag oavsett bransch och storlek

För fördjupad kunskap rekommenderar vi sedan att läsa

• Storytelling – Branding in practice, skriven av Klaus Fog, Christian Budtz och Baris Yakaboylu, utgiven 2010.
• What´s your story?, skriven av Ryan Mathews & Watts Wacker, utgiven 2007
• The Leader’s Guide to Storytelling: Mastering the Art and Discipline of Business Narrative, skriven av Stephen Denning, utgiven 2005.
• Storytelling – marknadsföring i upplevelseindustrin, skriven av Mossberg & Nissen Johansen
• Effective storytelling: strategic business narrative techniques, Stephen Denning år 2006
• Storyfactor, skriven av Anette Simmons, utgiven 2006.
• Storytelling in organizations: why storytelling is transforming 21st century organizations and management, skriven av John Seely Brown, utgiven 2004.

Övriga referenser att titta närmare på

• Aaker, David & Joachimsthaler, Erich, 2000, Brand Leadership. USA: The Free Press
• Aaker, David, 1996, Building Strong Brands, The Free Press, New York
• Af Klintberg, Bengt, 1987, Folksägner i vår tid, Norsteds,Södertälje
• Allport, G.W. & Postman, L, 1947, The Psychology of Rumor, Henry Holt, New York
• Andersson Niclas ”Företagets värderingar differentierar Varumärket”, 2004, Soul
• Apéria, Tony, 2001, Brand Relationship Management: den varumärkesbyggande processen, Akademitryck AB, Edsbruk
• Balmer, John M.T & Gray Edmund R, 2003, Corporate brands: What are they?What of them?, European Journal of Marketing, Vol. 37 Nr.7/8,
• Baudrilliard, Jean, 1998, The Consumer Society: Myths and Structures, Sage, Newbury park
• Björk & Sallén Åkesson, Alla älskar en bra story
• Boyce, Mary E. 1996, Organizational story and storytelling: a critical review, Journal of Organizational Change Management, Vol. 9, No 5
• Brown Tim, 2005, Master of Design: Strategy by Design, Fast Company
• Business Week, 2007, How Ritz-Carlton Maintains its Mystique,
• Czarniawska, Barbara, 1997, Narrating the organisation: dramas of institutional identity, Chicago: The University of Chicago Press
• Czarniawska, Barbara, 2003, Narratives we organize by, Amsterdam: John Benjamin’s Publishing Co
• Czarniawska, Barbara, 2001, Metaphors and the cultural context of organizing, Gothenburg Research Institute-report 2001:3
• Denning, Stephen, 2001, The Springboard – how storytelling ignites action in knowledge era organizations. USA: Butterworth – Heinemann
• Denning, Stephen, 2006, Effective storytelling: strategic business narrative techniques. Storbritannien: Strategy & Leadership Vol. 34 NO. 1 2006
• Denning, Stephen, 2005, The leader´s guide to storytelling, Jossey-Bass, San Francisco
• Flynn, Francis J. & Staw, Barry M, 2004, Lend me your wallets: The effect of charismatic leadership on external support for an organization, Strategic Management Journal, vol 25, nr 4
• Fog, Klaus & Budtz, Christian & Yakaboylu, Baris, 2005, Storytelling: Branding in practice, Springer-Verlag
• Gabriel, Yiannis, 2000, Storytelling in organizations: Facts, Fictions, and Fantasies, Oxford University Press, New York
• Gummesson, Evert, 2002, Relationsmarknadsföring: Från 4P till 30R, Liber, Malmö
• Hedlund, N, 2006, Berättelser ska stärka varumärket, Personal och Ledarskap
• Jacoby Ryan & Rodriguez Diego, 2007, Design Creativity and Marketing Leadership: Innovation, Growth and Getting to Where You Want to Go, Design Management. Review Vol. 18, No 1
• James & Minnis, 2004, Organizational Storytelling: It makes sense, Business Horizones, Vol 47. Nr 4
• Kaufman, B, 2003, Stories that sell, Stories that tell, Journal of Business strategy, 24
• Kotler Philip, 2005, Principles of Marketing, Essex: Pearson Education Limited.
• Kotler, Philip & Lane Keller, Kevin, 2006, Marketing management ,12e, Pearson Prentice Hall, New Jersey
• Lencioni Patrick M, 2002, Make Your Values Mean Something, Harvard Business, Review Article
• McLellan, H, 2006, Corporate Storytelling Perspectives, Journal for Quality & Participation, Vol. 29, No. 1
• Melin, Frans, 1999, Varumärkesstrategi – Om konsten att utveckla starka varumärken. Sverige: Liber Ekonomi
• Mossberg, Lena & Nissen Johansen, Erik, 2006, Storytelling – marknadsföring i upplevelseindustrin. Sverige: Studentlitteratur.
• Mossberg, Lena, 2003, Att skapa upplevelser: Från OK till WOW, studentlitteratur, Lund
• Mossberg, Lena, 2001, Upplevelser och marknadsföring, Turism-Marknadsföring, Göteborg
• Robertsson, A. Narrativanalys. I: Bergström, G. Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur 2005.
• Roddick, Anita, 2005, Business as Unusual, Anita Roddick Press
• Storytelling through design, Design Management Review Vol. 14, No 4
• Salzer-Mörling, M, 2004, Storytelling och varumärken, Bjärred: Academia Adecta
• Seely, John, 2005, Storytelling in organizations: why storytelling is transforming 21st century organizations and management, Elsevier/Butterworth-Heinemann
• Shankar, 2001, Understanding Consumption: Contributions from a Narrative Perspective,
• Stark, Myra, 2003, Ideas from trends – Storytelling. Saatchi & Saatchi.
• Strömberg, Per, 2007, Upplevelseindustrins turistmiljöer, Visuella berättarstrategier i svenska turistanläggningar 1985-2005, Fronton Förlag: Uppsala: 125
• Torekull, Bertil, 2007, Historien om IKEA: Ingvar Kamprad berättar, Wahlström & Widstrand

En historia som enkelt kan bli ihågkommen, har ett tydligt budskap och lätt kan berättas vidare, det är Storytelling. Med hjälp av Storytelling kan ett företag göra sig unikt, trots att det inte är det. Ett unikt kunderbjudande är det främsta, mest viktiga, konkurrenshöjande medel som kan ges till ett företag. Alla kan inte berätta en historia, men alla vet vad en bra historia är. Kan företagaren hitta denna historia, i sig själv eller i företagets skapelse är mycket vunnet och företaget kan på ett enkelt sätt urskilja sig och höja sig över sina konkurrenter.

Idag finns mycket begränsad svensk text om vad Storytelling är, vad som innefattas i olika koncept där Storytelling är bärande. Vi ämnar därför genom denna hemsida uppmuntra till mer forskning i ämnet, men också ge vår egen syn på konceptet. Härutöver rekomenderar vi att läsa vår nyutkommna bok som heter just “Storytelling- ett effektivt marknadsföringsgrepp” och som avser att ge en helhetsbild i ämnet. Boken finns att köpa på internetbokhandlarna och i välsorterade bokaffärer.

Organisationer och företags sanna berättelser om sig själva, sina kunder, sina varor och tjänster kan mobiliseras och användas för att bygga och styrka ett varumärke både i marknadsföringen och i det löpande arbetet med värderingarna och den företagskulturella utvecklingen och identiteten. Den bästa berättelsen för ett företag är den som är sann, men ibland behöver denna arbetas med. En bra historia är en del av företagets kulturkapital och självklart kan (och ska) det användas hela vägen ut också i reklambudskapet till kund. Storytelling skall här därför ses som en affärsstödjande verksamhet i och kring företaget.
Det första som berörs i samband med Storytelling och Employer Branding är ”epic myths”, det vill säga de myter och historier som är förknippade med ett företag. Berättelserna används för att skapa en kultur för företagets traditioner. Det är företaget, kunderna och de anställda som berättar om hur unikt och vilka kvalifikationer som finns i företaget och de är ofta inte nedskrivna i de policys som finns i företaget, men det är de historier som nyanställda eller vid en introduktion berättas för att pointera vad som gör företaget unikt. Historierna kan också användas både som symbol och som manuskript för företaget. Som symbol är de formade efter idéer, attityder, bedömningar och tro. Som manuskript används de för att lära ett accepterat beteende och attityd som bekräftar det korrekta uppträdande som förväntas i olika situationer som kan uppstå.
Internt i ett företag är det främst en typ av berättelse, ”organisationsberättelsen”, som används för att stärka företaget. På vilket sätt detta bör ske beror på det affärsändamål den ska uppfylla åt ett företag. Organisationsberättelsen syftar till att etablera och stärka värderingar samt att bygga lojala band inom organisationen och dess kultur. Organisationsberättelsen kan även förenkla vid förändringsarbeten och omorganiseringar. För att etablera och stärka värderingar är en igenkännande historia ofta nödvändig. Historien kan göras starkare genom att belysa meningsfulla karaktärer, handlingar och situationer. För att på ett effektivt sätt få med sig alla genom organisationsberättelsen kan tidigare framgångsrika förändringar beskrivas så att hela organisationen förstår hur något liknande skulle kunna användas i deras specifika situation.